För ungefär tre månader sedan kunde vi läsa att grundaren till hawaiipizzan, Sam Panopoulos, avled vid 83 års ålder. Grek-kanadensaren uppfann hawaiipizzan på sin restaurang i kanadensiska Ontario på 60-talet och skapade samtidigt en av världens största vattendelare. Från den dagen befann man sig antingen på #TeamPineapple eller var helt emot någon slags kombination av ananas och pizza (eller så är man bara italienare).
Eftersom vi tror på yttrandefriheten satte vi upp en diskussion mellan representanter från båda lagen. Träffa Svenja från Tyskland, en pizzaälskare som brinner för hawaiipizzan och Francesca, som likt de flesta italienare inte ser hawaiipizzan som en del utav pizzafamiljen. Tyskland vs. Italien. Slappna av, luta er tillbaka och njut av åkturen.
Morala regler
Francesca: “Vad pizza betyder för italienare? Du vet när man bygger ett hus och det första man lägger är grunden. Grunden i den italienska folksjälen är mamma, fotboll och pizza. Det kan man inte ändra på.”
Svenja: “För mig har hawaiipizza den perfekta mixen.”
Francesca: “Den perfekta mixen av vad?”
Svenja: “Den söta smaken av ananas ger en sån perfekt balans med den salta och syrliga degen, tomatsåsen, osten och skinkan på pizzan. Det är som sötsur sås man får på kinesiska restauranger. Jag tycker det är magiskt.”
Francesca: “Den sötsura smaken är anledningen till att jag inte gillar det. Det finns liksom ingen anledning att lägga frukt på en pizza.”
Svenja: “Italienare äter ju ioförsig skinka med melon…”
Francesca: “Ja, men inte på pizza! Bara folk utan smak överhuvudtaget äter hawaiipizza. Det finns vissa regler man måste följa när det kommer till mat. Det är en moralisk plikt.”
Svenja: “Så det handlar om din värdighet?”
Francesca: “Öh…ja.”
Konsekvenser av att gilla hawaiipizza
Svenja: “Vad skulle hända om jag åt hawaiipizza framför dina italienska vänner?”
Francesca: “Vi skulle nog ignorera dig. Du skulle helt klart fått äta ensam, nära fönstret. Och jag skulle låtsas att jag inte kände dig.”
Svenja: “Vad skulle hända om vi hade en filmkväll med några vänner och du bad mig ta med en pizza, och jag tog med mig en hawaiipizza?
Francesca: “Svenja. Tror du verkligen att jag, med många italienska vänner, skulle be DIG ta med pizza?”
Ananas på en pizza
Francesca: “Jag känner inte en enda italiensk vän som gillar hawaiipizza. Det finns ställen i Italien där man kan äta hawaiipizza, men dit går bara turister.”
Svenja: “Hawaiipizza har varit min favoritpizza sedan jag var liten. När mina föräldrar och jag gick till en italiensk restaurang beställde vi alltid hawaiipizza.”
Francesca: “Och dina föräldrar godkände det här?
Svenja: “Ja, tydligen älskar de mig trots mina brister.”
Francesca: “Mina föräldrar skulle ha sagt…Wow…du hade kunnat välja mellan alla de här otroliga ingredienserna och du bestämde dig för att välja ananas från en burk?
Schnitzel eller chicken milanese?
Svenja: “Jag trodde italienare skulle vara öppna för fusion? De anpassade sig väldigt snabbt till sushi exempelvis. Så varför har de ett sånt problem med hawaiipizza?”
Francesca: “Eftersom vi gillar saker med kvalitet. Vi gillar att experimentera, men vissa saker går bara lite för långt. Folk från andra länder kan såklart försöka göra pizza också. De kan försöka, och lära sig från de bästa.”
Svenja: “I Tyskland gör vi många rätter med variationer. Flummkuchen till exempel som är en variant av pizza. Den har en supertunn degskorpa som är gjord på en annan slags deg än pizza. Sedan tillsätter man sour cream, lök och bacon. Den har också lite sötsur smak precis som hawaiipizza.”
Francesca: “Ja, i Italien kan man faktiskt också äta kinesiskt och thai som har anpassats för den italienska smaken. De rätterna finns inte alls i Kina eller Thailand.”
Svenja: “Finns det en tysk rätt som italienare äter?”
Francesca: “Nä, ne… nej.”
Svenja: “Schnitzel då?”
Francesca: “Nej, vi äter inte schnitzel. Vi har en rätt som kallas Chicken Milanese, som är en liknande variant av schnitzel. Den enda skillnaden är att det smakar så mycket bättre än schnitzel.”
Svenja: “Vad pratar du om? Jag tror att ni bara snodde receptet från oss och kallade det för “Milanese”. Har det aldrig fallit dig in att en italienare hade kunnat åka till Tyskland eller Österrike och tagit med sig ett recept därifrån?”
Francesca: “Det är möjligt såklart. Men varför skulle någon åka?”
Världsmästare
Svenja: “Men ska vi vara ärliga, så tror jag att det italienska fotbollslaget skulle varit bättre om de ätit mer hawaiipizza.”
Francesca: Nja, det tror jag nog inte…”
Svenja: “Inte? Hur många gånger hade ni vunnit fotbolls-VM sa du?”
Francesca: “…”
Svenja: “Exakt. Inte imponerad. Vi har vunnit VM fler gånger än er.”
Hawaiipizza eller ej? Gör ditt val!
