En timme utanför Tysklands huvudstad Berlin ligger Beelitz, en by som har blivit världskänt för sin sparris. Den gröna (och ibland vita) långa grönsaken är här mer populär än någonsin, men den har också blivit en allt vanligare syn på de svenska tallrikarna. Vi pratade med landets kanske mest dedikerade sparrisodlare, René Falkenthal, om hemligheten bakom sparris, skillnader mellan de vita och gröna samt hur odlingen går till.

“Här på gården har vi odlat sparris sedan 1868. Fälten här har visat sig vara perfekta både klimatmässigt och bördiga för att göra riktigt fin sparris, så området har verkligen blivit känt för detta. Sparris är en av våra mest uppskattade grönsaker just nu. Detta beror nog också på att konsumenter har upptäckt att den är en av de nyttigaste grönsakerna där ute.

Det är inte alltid lätt att odla sparris och marknaden har vuxit enormt nu när fler vill ha närodlade grönsaker. När vi har så stora odlingar kan det uppstå problem från ingenstans som kan påverka på en ganska stor skala. Har man otur och det till exempel blåser mycket dagen innan skörd så kan man få helt snea sparrisar, som då inte är värda mycket. Mitt jobb handlar helt enkelt om en blandning av erfarenhet, hårt arbete och tur.

Här på gården börjar säsongen sent i mars och slutar i juni. Vi arbetar då varje dag, till och med på helgerna, från 6 på morgonen till sent på kvällen. Efter säsongen låter vi sparrisen växa så att plantorna kan absorbera så mycket sol som möjligt. Plantorna kan bli hela två meter höga. Näringsämnena som skapas från solljuset lagras i plantornas rötter och gör det möjligt för nästa års skörd.

Många frågar mig vad skillnaden är mellan vit och grön sparris. Den egentliga enda skillnaden är att de vita har legat under jorden längre och inte exponerats för ljus och syre. Det gör att de inte har möjlighet att producera klorofyll, vilket är det som gör sparrisar gröna. Den vita uppfattas ofta som mer mör och “lyxig”, även om den gröna exponerats för mer solljus. Det beror dock helt på varifrån sparrisarna kommer, och vissa gröna sorter kan vara ännu godare än vita.

Sparris är verkligen speciellt för mig. Det är den första färska grönsaken som kommer efter en lång vinter. Mitt år liksom börjar med sparrissäsongen. Vi håller på med detta så mycket att vi bl a skapat sparrissnaps och sparriskorv som är ganska framgångsrika på den tyska marknaden. Jag ser fram emot ett bra sparris-år.”